Jag har inge inspiration att skriva om och det brukar aldrig falla mig in att fundera över sånna här texter. Men jag kom över den här via en kollega till mig på FB och som sagt så har jag vanligtvis svårt för sånna här texter, brukar tycka att de blir så himla smöriga, men detta är ju fan bara sanning! Varför slösa energi på de människor som inte ens bryr sig och istället lägga den energin på dem/det man älskar här i livet. Svårare än så är de ju inte! (kanske lättare sagt än gjort...)